fredag 30 augusti 2013

Är jag en bättre människa som mullig?

Är jag en bättre människa som mullig, är dagens frågeställning. Tanken väcktes bland annat av en artikel i Fit-tidningen men också av egna tankar och erfarenheter. 

Om man tränar flitigt räknas man ofta som lite korkad eller ytlig. Om man tränar lagom mycket så är man duktig. Om man äter väldigt strikt så är man korkad och ytlig - rent av sjuk, men om man äter bullar och pizza regelbundet så är man normal och trevlig. 

Varför, frågar jag mig, har det sådan betydelse för andra vad jag äter? Om jag tackar nej till en bulle så får jag höra att jag måste unna mig. Nu har jag ju dessutom en värdelös karaktär så det är svårt nog ändå att hålla sig undan onyttigheterna utan kommentarerna. För allvarligt så kommer dessa situationer emot dagligen. Varje dag är det någon som säger - "men en kan du väl äta, det är ju inte friskt att inte kunna unna sig något gott". 

Vadå "unna sig" säger jag. Det jag helst vill unna mig är att vara stolt, nöjd och kunna trivas i min egen kropp. Vill jag unna mig något kortsiktigt så njuter jag mer av en skönhetsbehandlig eller ett nytt, fint klädesplagg som sitter bra. En bulle per dag ger mig en kort stunds njutning, det kan jag håll med om. Men njutningen kommer först efter att jag ha spenderat en lika lång stund på att fundera om jag faktiskt vill offra ännu ett kaloriunderskott och vänta ännu en dag längre på att nå mitt mål. En bulle per dag som "bara" är också förkastligt. Vi kan krasst räkna med 200 onödiga kalorier per dag. Det blir ett kilo per månad det. Så berätta - ska jag unna mig ett kilo övervikt per månad för att du ska känna dig bättre medan du också äter din dagliga bulle?

Jag är inte på gränsen till anorexia när jag kämpar med mina sista sega ÖVERVIKTSkilon. Jag har rätt att vara envis för min egen skull. Men det blir så grymt mycket svårare då någon trugar. 
Igår var jag helt karaktärslös och föll dit ändå och åt en stor bit chokladkaka till efterrätt efter en måltid med pommes. Tror ni jag kände mig bra? Egentligen inte, men nu var det i alla fall på mitt eget initiativ. Varför? Min teori är att jag var ut och äta enbart med karlar. De bryr sig inte om vad jag äter eller inte äter, men en annan kvinna vill oftast inte äta efterrätt om inte den andra också gör det. Skulle man vara tre och jag är den enda som väljer bort efterrätten så är det lika säkert som att jorden är rund, att kommentarerna kommer. 

Samma sak gäller träning. Den som är småmullig och tränar ses som jätteduktig och som en bra förebild, medan den vältränade kvinnan med vrålsnygga ryggmuskler är besatt. Vem har rätt att dömma andras val egentligen?  


Jag är så långt man kommer från att vara perfekt. Jag har mina laster och jag äter redan som det är alldeles för mycket onödigt socker. Därför står jag på en platå. Det är inga yttre faktorer jag tänker skylla på, bara min dåliga karaktär. Så snälla - stöd mig istället, så att jag äntligen kan nå mitt mål. 

Skrivet i jag-du-form för att det är lättare att läsa och skriva. Enligt mig gäller detta alla som kämpar med vikten. Sedan - då personen i fråga väger 42 kg och lever på ärter så är saken en annan. Jag pratar nu om friska människor. 






onsdag 28 augusti 2013

Mage

Äntligen lite träningsvärk igen. Den bästa träningsvärken är ju den som sitter i magmusklerna, för då vet man minsann att man gjort något. 

4 övningar. 10 repetitioner per övning. 4 set. Word!

Har alltid varit dålig på att träna mage, men jag har mer och mer, i andra övningar, börjat känna av att min core är min svagaste punkt. Att träna rygg har jag inga problem med, men magen.. Nu ska det slarvet ut och mage tränas vid varje gympass. Coren är trots allt den viktigaste delen av kroppen som håller ihop alltsammans. Ett bykbräde lär jag aldrig kunna fixa (punktförbränning är en myt!), men det är också kroppens välmående och inte utseende som är det viktigaste i kråksången. 


Anmälde mig också till nästa Inbodymätning. Jag förväntar mig inga positiva resultat då jag gått ner bara 1,5 kg sedan maj (fy skäms på mej) men jag hoppas det skulle ge mig en fingervisning om vad som hänt på insidan sedan dess och framför allt fungera som en rejäl spark i baken. Nu har jag igen ett mål att kämpa mot för att inte stå och skämmas sedan!

fredag 23 augusti 2013

Några nya inneboende

Eftersom jag fortfarande hostar upp både slem och lungor (spännande eller hur) så har jag ju ingen träning att skriva om. Inte heller några imponerande resultat eller liknande. För att det inte ska bli total bloggtorka så tänkte jag berätta om mina nya skönhetsprodukter, som för tillfället ligger riktigt, riktigt varmt om hjärtat. Om man inte kan (jaja, kan och kan..) ty sig till bra mat och träning för att se fräsch och snygg ut så måste man fuska lite.. Kom ihåg att jag är en fullkomlig skönhetsamatör. Tänkte bara tråka ut er med mina favoriter sådär för skojs skull..

1. SP Luxe oil

Mitt hår är så tacksamt, och mjukt, och glansigt och lyckligt så det bara är alldeles, alldeles fantastiskt!


2. BareMinerals READY Foundation

Blev kär redan då min kosmetolog-väninna sminkade mig för utgång för en tid sedan. Nu har jag en helt egen <3


3. Lancome Bi-Facil

Den B.Ä.S.T.A sminkborttagning jag stött på. "Putsa-väck varje fläck" som det hade hett i Ankeborg..




Alla bilder är skamlöst kopierade från Google. Orka söka fram en kamera liksom..

Anti-skönhet är de inneboende som jag försöker bota med Raid varje dag. Myrjävlarna ger mig gråa hår!

Egentligen hade jag ju velat skriva ett inlägg om att trampa, stampa och spotta på människor man är avundsjuk på. Men jag måste suga på den karamellen en stund och fundera på hur jag ska formulera mig.. To be continued..

onsdag 21 augusti 2013

Nice try..

Semester som jag önskade att den skulle vara:

- Morgonpromenader alla dagar
- Bra mat på regelbundna tider
- Mycket träning
- Hänga med vänner
- Sol
- Målvikt

Semester som den varit hittills:

- Inte en enda jävla morgonpromenad
- Regn
- Åska
- Hosta
- Feber
- Bo under täcket
- Finrexin, Honung, Halspastiller
- Ingen jävla träning alls
- +400g....

Fast igår trotsade jag sjukan och gav mig iväg på shopping.

- Överfull garderob
- Tom plånbok
- Mera hosta
- Lite nöjd ändå.. :D


torsdag 15 augusti 2013

Bmi 24,9

Det här är vad jag kallar goda nyheter direkt på morgonen. Mitt hälsosamma semesterleverne med lite träning och bra mat ( lite mindre än normalt..) varje dag verkar ju ge resultat. Det är väl kanske lite av en faste-vecka nu men i bara några dagar gör det inte så mycket illa. Nu är den stora, stora utmaningen att skapa lite distans till övervikten och hållas borta från den! Säkert kommer det bolla upp och ner några gånger ännu, men långsiktighet är målet!





JIIIIHAAAAAAAAAAAAA!

onsdag 14 augusti 2013

Cleaning burns calories, they said.

Man ska testa allt här i världen. Pulsbandet åkte på innan jag började städa, och visst bränner städning också kalorier. Närmare bestämt 290 per timme i mitt fall.


Nu tycker jag vädergudarna kan åstadkomma lite bättre semesterväder. Efter 3 dagars regn har jag inget (oh well, nästan..) mer att städa..

söndag 4 augusti 2013

Ensam är stark?

Det är sällan det händer, men det förekommer, att man är helt ensam i gymmet och inte ens receptionen är bemannad. Då vill jag slå ett slag för att tänka på den egna säkerheten. Det har hänt att människor dött eller skadat sig allvarligt då de blivit under en skivstång eller liknande. Då är den så kallade buren en bra kompanjon. Här fick jag experimentera mig fram lite för att få till en bra ställning för t.ex. kneeling squats som för tillfället är en klar favoritövning. Som syns på bilden så har buren två stänger som fångar upp stången ifall man av någon anledning skulle tappa den eller om t.ex. knät ger vika vid utfall så man själv faller..


Sedan var det ju det där med uppfinningsrikedom. Sittande på knä på golvet så tog skivstången i burens "skyddstänger" innan jag sluppit så lågt som jag ville. Då var lådan snett bakom perfekt som upphöjning. Skyddstängerna går i och för sig att flytta, men det här var ett lättare sätt. 


Säkrare är det i alla fall i buren då man är ensam och gör bland annat bröstpress, squats, utfall, kneeling squats och varför inte också militärpress och ja - det mesta med skivstång helt enkelt!

Och på tal om kneeling squats. Satan i gatan vad det tar i låren, träningsvärken är riktigt häftig.. Känns ytterligare efter att ha twistat onödigt mycket efter att ha överförfriskat mig med kräftor och nubbe på gårdagens kräftskiva.. Ah ja, vad gör man inte då feelisen är på topp! Här tackar jag definitivt träningspasset för en del av min självkontroll under kvällen också. Det hade kunnat sluta på många sätt, men nu kan jag vara stolt och nöjd över hur jag hanterade ovälkomna situationer. 

Konstiga ömhetsbetygelser

Var in i matbutiken idag på kvällen och bevittnade något som fick mig att börja må lite halvilla. Före mig i kön stod en mamma med sin dotter på gissningsvis 9-10 år. Både modern och dottern var rejält överviktiga men det vet jag nu inte om hör hit.. I deras korg för inköp låg varsin glass och saftkräm/soppa med gefilus-effekt. Väl framme vid kassan tog mamman en påse godis och slängde upp på kassabandet. Då vände sig dottern om och gav en stoooor kram och tackade högt och ljudligt sin mamma för att hon blev så glad åt godiset.

Varför? Varför blir ett så ungt barn så hysteriskt glad över att mamman lastar upp än mer socker på bandet? Räckte det inte med en glass? Bör kanske tilläggas att klockan var ungefär 8 på kvällen.

Jag är ju den som aldrig skulle anklaga mina föräldrar för övervikten jag hade. Den kröp sig på då jag kunde börja göra mina matval själv men hemma gällde husmanskost och måttlig mängd lördagsgodis. Jag kan inte hjälpa att jag tycker det är lite obehagligt då överviktiga föräldrar så otroligt lätt överför sina kostvanor på sina barn, men det är ännu förståeligt tyvärr. Men då det gått så långt att ungarna hoppar i famnen på föräldrarna av glädje för att få godis då man redan fått glass - har det inte gått lite för långt?

Under hela den tiden jag stod bakom i den LÅNGA kön hörde jag inte barnet tigga efter något. Jag är hyfsat säker på att det var ett spontant inköp, med en ännu spontanare reaktion..
Mitt obehag kommer antagligen ur att jag fick en mycket stark känsla av att mamman hade för vana att köpa barnets kärlek med godis, vilket är så fel så det finns inte..

Sen var det ju det där med gefilus... kombinerat med glass och godis och sockrad saftkräm kommer effekten säkert vara slående. *host host*

fredag 2 augusti 2013

Deltoideus

Dagens fråga har varit var katten det egentligen är det gör ont (träningsvärk) i min arm/axel/skulderblad. Det är en plats jag inte lyckats få träningsvärk, i alla fall inte såhär kraftig, förut. Jag fick googla lite för att ta reda på muskelns namn och vidare vad som fick dehär musklerna att gå bananas. 


Fanskapet heter tydligen deltoideus och när jag ser hur den ser ut under skinnet så förstår jag varför det känns som det gör. Vidare utforskningar påvisade att det var mina kneeling squats kombinerat med axelpress som mördat både mina axlar och min "bakdel". So lets continue doing them..