onsdag 30 april 2014

Planer

På måndag var planen en helt normal träningsvecka. Igår smulades den planen av krånglande armbågar och byttes ut till konditionsvecka istället. Den planerade vilan fick ge vika för löplust och jag gav mig ut på en kortare länk. 

Efter länken kunde jag dock känna hur också planen angånde konditionsvecka krossades då det tydligen inte räckte med att ha ont i armbågarna. Nu är också vristen överansträngd - igen. 

Den senaste planen är alltså tvångsvila. Fan också. Det här skulle ha varit den tionde veckan i sträck med perfekt följande av träningsprogram, men icke. 


Det jag inte tänker lämna bort är vadträning/stretch, rörlighetsträning och lite coreträning som kan göras på matta. Kanske är det nu det skulle vara dags att ge sig på den där nybörjaryogan (youtube) som jag länge uppmuntrats till av en mailkompis också.. 

tisdag 29 april 2014

Armbågen

Crap. Min armbåge gör ont. Inte sådär superont utan mest en diffus obehagskänlsla och lite ömt. Nemas problemas skulle det antagligen vara om jag bara vetat varför. Träningsskada? Överanstränging? Musarm? Arbetsskada? Slagen? 

Tar andra vilodagen på raken. Ger mig iväg på jobb och lägger mig sedan på massagebänken och följer upp med 2-3 koppar kaffe. Ska man vila kan man i alla fall göra det ordentligt. 



måndag 28 april 2014

Veckan som gick - träning v.17

Måndag: PW 40 min + jogging 35 min + rörlighetsträning 15 min
Tisdag: vila
Onsdag: Styrka underkropp 1 h 30 min
Torsdag: Styrka överkropp 1h 25 min
Fredag: Vila
Lördag: Vila
Söndag: Styrka helkropp 1h 30 min + stenplockning ca 2 h

Totalt: 7 timmar 55 minuter


söndag 27 april 2014

Jag lever nog..

..men nätt och jämt. Har varit lite tystnad här på bloggen men det är bara för att jag haft så himla mycket att göra. Jobbat en massa övertid, kört traktor och plockat en massa stenar är en del av det jag sysselsatt mig med. 


Förståss var en traktorselfie ett måste - annars har det ju inte hänt. Harven som hänger efter är dock bara rekvisita, den får någon annan sköta om. Kände mej också som total nybörjare i traktorn, är en god stund sedan jag senast kört. Men, förutom en husknut som kom onödigt nära så gick det ju hur bra som helst. Kvinnor kan!

Att hacka fram stenar, plocka dem med grep eller för hand och däremellan pulsa i branta uppförsbackar med nyharvad muld är inte helt lätt vill jag lova. Är trött i varje liten muskel jag har i kroppen och förmiddagens gympass känns inte längre som en helt god idé. Totalt är jag väl uppe i sisådär 4 timmar träning idag. Piuh! Dessutom var det extremt varmt för april så jag traskade omkring där mitt ute i ingenstans iklädd gummistövlar, gamla adidasverkkare och sportbh. Och solskydd. Säger ändå hej till ränderna på ryggen. 

Efter en sådan pärs var det fullkomlig vardagslyx att sätta sig i en nystädad grillstuga och avnjuta årets första grillkorv. "-En sån dag - en sån heldag" som Olle i Pistvakt skulle ha sagt.

onsdag 23 april 2014

Nöjd tjej efter legg dejj

Varav denna nöjdhet? Finner tre orsaker såhär på rak arm:

  1. Under förra veckans benpass upptäcktes det igen att jag inte tog i allt vad jag kunde - fastän jag själv trodde så. Kunde därför idag, när ännu en mental spärr var borta, öka mycket och i flera övningar. Benpasset blev just mitt nya favoritpass tror jag bestämt!                                                                           
  2. Ben passet var så lyckat som det kunde bli. På den där nivån att tightsen var nära på omöjliga att få på tillbaka efter det obligatoriska "jag har just druckit 1 liter vatten på en timme-toabesöket". Tänk simhallsbesök och att nyduschad försöka kråla in i en lite för tight simdräkt.  
  3. Sist men verkligen inte minst: Min träningsglädje verkar ha återvänt! Sömn och vila får inte underskattas!



tisdag 22 april 2014

Påsk

En härlig påskhelg är förbi. Så underbart så det inte är riktigt klokt! Nu känner jag mig utvilad, träningsvärkig och solbränd. I och för sig också mätt, men jag har inte dåligt samvete alls ( förutom kanske lite för den där supergoda ambrosiakakan som jag inte kunde låta bli att äta sisådär halva kakan av...) Vågen visade dock ett mycket vackert jävla plus, men det hör väl till efter lite kolhydratstinnare helger - det kommer vara borta igen på några dagar! Och som det är värt det.. Välgörande för helg för både kropp och själ!



Till påsken hör det till att spexa lite. Om småbarnen får godis för att påska så får väl jag också!? Eller? Kände att kvasten var lite last season så jag tog dammsugaren helt enkelt. Katten fick inte åka då jag enligt moderna standarder saknade sittplats med fotstöd på dammsugaren (och inte har någon katt heller för den delen).


Mellan varven bakade jag också en ostkaka som såg alldeles jättefin och påskig ut i mina ögon. Enda felet var att den inte var god. Smaklös, dallrig och allmänt trist. Skenet bedrog helt enkelt. 

I "mitt tidigare liv" hade en 4 dagars ledighet bestått av minst två dagar med fest och alkohol. Alkoholen fick ge vika för sömn det här året så det har jag fått desto mer av. När jag inte sovit har jag hunnit med inte mindre än 4 träningspass sedan jag klockade ut från jobbet i torsdags. Inte konstigt att man känner sig pånyttfödd! 

måndag 21 april 2014

Annandagslänk

De senaste måndagarna har gått i vilans tecken men nu tyckte jag det var dags att sätta fart på påskäggen. Drog iväg på "långlänk", totalt 9 km då jag genade lite. Länken gick på landet, genom skog, mark och golfbanor. Min lilla miss i planeringen var att jag behövt ha med vatten. Mycket vatten. Det var så otroligt varmt!


När jag sprang över golfbanorna märkte jag att golfbanorna var rätt välbefolkade (syns inte på bilderna dock) trots att det är påskhelg så jag var nog lite rädd för att få någon golfboll i planeten. Den närmaste landade dock ett tiotal meter in i skogen. Här blev också solen så stark så jag blev tvungen att slita av mig jackan. Tänk det - jogga i ärmlöst linne redan i april!


Efter ungefär halva rutten och en riktigt jävlig backe som tog över 5 minuter att övervinna var jag heeelt slut. Det blev inte lättare av mina fripassagerare på axlarna. På ena axeln hörde jag Vickis röst som manade mig att fortsätta "- Kom igen, du orkar nog, och spänn magen". På den andra axeln satt Jeffi och klagade på att jag igen glömt solskyddet. "- Minst SPF 30 i ansiktet! Du kommer få rynkor i förtid...". Väl hemma kan jag konstatera att båda mina inbillade röster (förstår ni nu hur stark solen var!?) hade rätt. 1. jag orkade 2. ansiktet svider av solbrännan men på axlarna hann det i alla fall inte bita! 

Veckan som gått - v.16

Måndag: Vila
Tisdag: Styrka överkropp 1h 10 min
Onsdag: PW 30 min, Jogging 30 min
Torsdag: Styrka underkropp 1h 50 min
Fredag: Stavgång 55 min + rörlighet 15 min
Lördag: Vila
Söndag: Styrka helkropp 1h 25 min

Totalt: 6 h 35 min. ~2000 kcal

Fast motivationen och träningsglädjen inte har funnits där blev det en träningsvecka att vara stolt över. Fina pass och ganska många träningstimmar. Inte så mycket mer att orda om det..

En av orsakerna till att träningen ändå gått bra trots surt humör är att jag haft sällskap i tre av fem pass. Det blir så mycket roligare med roligt folk! 

onsdag 16 april 2014

Seghet

Det är lätt hänt att en blogg ger sken av att livet alltid är rosenrött, motivationen är på topp och allt är sådär allmänt härligt. 

Mitt liv är inte så, det är i så fall bloggen som utelämnar delar av sanningen. Visst är det så att man vill skriva om positiva saker, det som gör en glad, det som kan motivera andra och så vidare. Men ibland måste man bara få klaga. 

Just nu lider jag av en svacka. Jobbet är tungt, hushållssysslorna tynger på, träningsmotivationen verkar som bortblåst och ingen lust och ork till socialt liv finns. Sällan är jag i så stort behov av ledighet som nu. Fyra dagar påsk kommer synnerligen lägligt. För jag är trött. Så fruktansvärt trött både fysiskt och psykiskt. Eftersom jag är envis utav bara ***** så gör jag det som det är meningen att jag ska göra, men där tar det slut. Och jag kan inte påstå att jag gjort det med någon större glädje den senaste veckan. Inget av det. 

Träningarna går ju bra bara jag väl kommer igång, men att komma igång är mycket svårt. Jobbet går väl också bra, men också där är det svårt att komma igång på mornarna. Jag vill ju bara få sova! 
Tröttheten gör också att sockersuget kommer på som stora hus. Det har en tid varit lättare att räkna sockerfria dagar än fuskdagar. Igår var första helt tillsatt-socker-fria dagen på länge känns det som. 

Lättnaden var stor då måttbandet säger minus eller plus/minus noll fastän vågen igen visar lite plus. 

Glädje. Träningsglädje, arbetsglädje, spontana skratt. Stress - ge vika - och ge tillbaka min glädje!

tisdag 15 april 2014

En måndag

Saker att göra en måndag då solen skiner, fåglarna kvittrar och energinivån är på minus 28 efter en lång, jobbig arbetsdag? 


Spela mitt nya Sänka Skepp såklart! Super, super med magneter och suddbar tusch. Inget kladd och inga minismå pluppar att hålla reda på. Poäng åt leksaksväskan! Tyvärr kan man inte få åt sig spelet annat än genom att hålla leksaksparty då detta är en gåva, men leksakerna verkar vara väldigt bra och prisvärda så det är klart värt besväret. Obs, inte sponsrat inlägg!

Planen var att gå ut och gå, men innan maten var klar var jag så huvudvärkig och trött så inte ens det gladaste fågelkvittret kunde få mig att göra något vettigt. Dessutom hade jag så på nerverna av arbetsdagen. Det är en sak då man måste jobba övertid på grund av arbetssituationen eller deadlines, men då det till 100% beror på egna klåp och klanterier så vill jag bara slå huvudet i väggen. Hårt. 


måndag 14 april 2014

Veckan som gått - v. 15

Måndag: Vila
Tisdag: Styrka överkropp 70 min
Onsdag: Styrka underkropp 70 min
Torsdag: PW 20 min + jogging 40 min
Fredag: Vila
Lördag: Vila
Söndag: Styrka helkropp 75 min + rörlighetsträning 15 min

Totalt: 4 timmar 50 minuter. ~1750 kcal

Ofrivilligt blev det något av en vilovecka. Utförde alla planerade pass och blev verkligen trött efter dem alla. Kvalitet framom kvantitet kan man väl säga. Det var inte meningen att det skulle bli tre vilodagar men fredagens matförgiftning (ännu en lunchrestaurang jag slutar besöka från och med nu) gjorde mig andra planer. På söndag började krafterna återvända så söndagkvällen gick i träningens tecken. 


Det i särklass jobbigaste träningsredskapet i mitt helkroppspass är det som syns ovan. Golvet. Klättrande armpressar. Så jääädra jobbig övning!

Löpturen på torsdag gick också väldigt bra. Sprang 10 minuter mer än vanligt och såg tillbaka till gamla tider. Då jag drömde om att en vacker dag orka springa ett varv runt spånbanan som är ca 1,8 km lång. Sedan hittade jag ett blogginlägg om när jag första gången fixade att hålla mig joggande i hela 5 km och jag var mäkta stolt. Enligt det inlägget höll jag då en medelhastighet på 6,72 km/h. Motsvarande siffra är nu betydligt högre trots att jag går mellan varven. Framsteg nås varje vecka och att se så tydliga resultat sporrar massor! Kanske kommer jag börja gilla löpningen.. kanske.. skulle helt klart vara en fördel med tanke på att jag antagit en utmaning..... 

torsdag 10 april 2014

Speglar

Tycker ni speglar på gymmet är hiss eller diss? 

Förr hatade jag dem. Riktigt äkta hat. Jag tappade koncentrationen för vad jag sysslade med då blicken fastnade på dubbelhakan, gäddhänget och alla andra icke-modellsnygga bitar av min kropp. Jag störde mig liksom till och med på att det syntes att tänderna i undre käken är sneda då jag grimaserade. Ni förstår vart jag försöker komma.. 

Senare började jag förståss inse att speglarna är där av en anledning, så man ska inte vända ryggen åt dem. Kolla så knäna inte går inåt i knäböj, se att armbågarna inte går upp för högt i hantellyften och så vidare i oändlighet. Men jag hade inte insett hur mycket jag nu för tiden faktiskt använder speglarna - och då menar jag inte till att ta selfies och annars kolla om michelingubben som krupit in under mina kläder har krympt - utan just för teknikcheck. 


Det blev väldigt tydligt då gymmet nu renoverar och hälften av speglarna är nedtagna tillfälligt. Plötsligt sprang både jag och många andra omkring som yra hönor för att hitta lämplig ledig spegelplats. 
Ibland undrar jag om det ligger något i det där som många icke tränande personer hävdar - att vi som tränar är lite, lite mer korkade än dem. :D

Positivt med mera utrymme i gymmet som renoveringen kommer ge. Jag hoppas på nya maskiner och när fortfarande hopp om att snart få se en maskin för assisterade chins. Vill ha!

Stilmiss

Från arbetet raka spåret till gymmet. Gymbagen på axeln och snabbt klädombyte. Träna, häva in proteinshake och sedan hem, men först via butiken. Då kommer problemet. Vem vill lägga på vanliga kläder tillbaka efter träning? Och vem tänker på att ta med andra ytterkläder? Blommig scarf, yllejacka, klackar och gymtights. Sicken stilmiss.. 


Skorna rymdes tyvärr inte med i bildbeviset. 

Tänk att man inte lär sig av sina misstag heller. Det här händer ju about 3 gånger per vecka.. Träning är helt tydligt dåligt för ens modesinne. 


onsdag 9 april 2014

Säl tränar överkropp

Efter en hög militärpressar, stående och sittande rodd, flyes, pushdowns och 3 minuter i planka är det sista man vill göra ännu en magövning. 


Låg alltså på mattan som en död säl och vilade lite innan slutspurten, för har jag ett program så ska det ta mig fan följas. Försökte samtidigt svara på ett meddelande på whatsapp, och för en gångs skull var jag mycket tacksam för autokorrekt. Mina armar skakade så jag inte träffade rätt bokstäver mer än sisådär vart fjärde försök. 

Idag känns det i ryggen och i magen, armarna och bröstet, pumpen sitter dessutom fortfarande i i armarna. Well done me - det kallar jag ett bra pass!


Dadelnougat

Dadelnougaten som jag kallar den blev en fullkomlig succé i lördags. De gick åt i rasande fart och också barnen gillade skarpt!

Här kommer receptet på härligheten!

1 dl hela dadlar
2 msk kokosolja
~1/2 dl hela hasselnötter
1,5 msk kakao
1 krm vaniljpulver / vaniljsocker
Mörk choklad

Till garnering t.ex.
kokosflingor


Börja med att rosta hasselnötterna i ugnen i 30 min på 100 grader. Då lossar skalen lätt bara man gnuggar mellan t.ex. hushållspapper ( i det här skedet hade jag skal runt halva golvet - gör det ovanför diskhon!). Mixa sedan hasselnötterna, och fortsätt mixa ner dadlar samt resten. Enligt det ursprungliga receptet (någon veckotidning..?) skulle det vara 1 dl hasselnötter, men jag tyckte det blev för mycket och minskade ner mängden. Det blir en ganska lite sats så har man en normalstor mixer borde allt rymmas i på en gång. På bilden ovan har jag gjort dubbelsats. En sats ger ca. 15 små bitar på ca 4x2x0,5cm. När smeten är ihopblandad kan man klämma ut den till en platta mellan bakplåtspapper för i det här skedet är det en ganska flottig historia på grund av att kokosoljan blir flytande av värmen av behandlingen i mixern. Jag fixade till en rektangelformad bit som jag sedan skar till sneda bitar efter att den kallnat en stund i kylen.


Som pricken över i smälte jag sedan mörk choklad som jag doppade bitarna i. Temperera chokladen så blir den blank och fin när den stelnar också (smält hälften i vattenbad eller micro, rör ner resten). Som garnering slängde jag på några kokosflingor.

Enda negativa med dehär godheterna är att de blir lite kladdiga om de står framme i rumstemperatur, i synnerhet då små fingrar sedan parkerar chokladen i panna och öron. Jag förslog att jag skulle sätta dem i disken, men de meddelade att man faktiskt tvättar små barn- inte diskar. Nähä..?

måndag 7 april 2014

Ser illa ut..

..för leg-day idag. Vristen känns ömmare och ömmare och gå nerför trappor är mest bara obehagligt. Överansträngning eller har jag stigit snett må tro?

Säkra framom osäkra - det får bli överkroppsträning idag helt enkelt! Kanske en fördel med tanke på att det är en regning måndag, lär väl vara tjyvtjockt i gymmet.


Veckan som gått - träning v. 14

Måndag: Vila
Tisdag: Styrketräning underkropp, 1 h 10 min 
Onsdag: Styrekträning överkropp, 1 h 10 min
Torsdag: Massage / vila
Fredag: Styrketräning helkropp 1 h 25 min
Lördag: Pw 30 min, Jogging 30 min, rörlighetsträning 10 min
Söndag: Plogkäppsplockning 1 h 40 min

Totalt: 6 h, 35 min. 2078 kcal

Ännu en vecka med all träning utförd som planerad! Åttonde på raken faktiskt.. Tycker det är roligt med nya träningspass och i synnerhet konditionsträningen har fått en skjuts av att jag har en plan att följa. Sparar in några minuter varje gång, vilket sporrar till att gasa på ännu lite mer nästa gång. Tidigare har jag försökt pressa mig själv att orka springa så länge som möjligt så det är skönt att nu ha en tidsbegränsing. De gör att stressen har försvunnit vilket i sin tur gör att jag faktiskt kan satsa mer på fart än tid, så det är skönt. Benhinnorna tycker också det är skönt att springa bara 20 minuter i taget. 

På söndag plockade jag alltså plogkäppar. De ska bort från vägarna så fort som möjligt då isen börjar släppa så de lossar, för annars kommer det idioter som snor dem, slänger omkring dem i naturen eller annars bara söndrar. Det görs naturligtvis också under vintern, men då finns det lite fler som förstår att de finns där av en orsak. Att de faktiskt har kostat att köpa in för någon och kan återanvändas i många år är dock något få verkar fatta. Hur som, i träning betyder det att powerwalka undan en traktor medan man stavgår med de pinnar man har i händerna. Då det är längre sträckor emellan (för att nån snott käpparna) kan man jogga, men det blir tungt då man måste stanna varje 50m för att dra, vrida och riva loss käppar från marken. Mycket effektiv helkroppsträning vill jag påstå. Och blåsframkallande.


Bilden är från samma aktivitet ifjol. Då var det sol och fint, men nu hade det den goda smaken att börja spöregna just då vi ställt igång. Eftersom vi väl var så långt så vägrade vi ge upp så det blev några väldigt fuktiga kilometer, 8 närmare bestämt. Det positiva var att jag slapp tugga sand och besväras av damm i ögonen så som under lördagens joggingtur. Verkar dessutom ha varit trendigt att ta bilder av skuggor under helgen - great minds think alike. ;) Till Vickis stora glädje kan jag meddela att jag ändå nästan njöt av löpturen, kanske jag faktiskt kommer tycka lika mycket om det som styrketräningen en vacker dag. 



Veckans roligaste pass var ändå fredagens helkroppspass tillsammans med tidigare nämnda tjej. Ett mångsidigt pass med övningar jag inte trott jag skulle klara av alls, men jag märker och känner att jag blir starkare. Och bättre ska det bli, vilket jag inte alls tvivlar på. 

torsdag 3 april 2014

Gottis och fuskmiddag

När jag kom hem igår drog jag genast igång med bakning inför helgens leksaksparty. En av gästerna är allergisk för ägg så jag passade på att dra till med socker och smörfritt samtidigt när jag en gång lämnade bort äggen. Med undantag för det i chokladen på ytan då.. Själva degen består i alla fall av dadlar, hasselnötter, kakao, vanilj och kokosolja. Det blev supersmaskens! Ser fram emot att se vad gästerna tycker på lördag, men innan dess måste jag nog laga minst en sats till. Funderar också på om jag borde testa någon variant som skulle innehålla protein, eller bara pimpa "chokladbollarna" med dadlar.. Så gott ju!



När bakverken åkt in i kylen rusade jag iväg till gymmet, och glömde galant att jag borde ha ätit middag innan. Väl hemma igen var jag vrålhungrig och kunde omöjligt tänka mig att igen ställa mig och oreda vid köksspisen, så jag tog den genaste vägen. Kvarg med bär och lite honung, och så en smörgås med en helsikes massa ost, skinka och paprika, framför datorn där senaste säsongen av Biggest Loser från snurrade. Och så ska man ju alltid lägga upp sin mat lite extra fint så det ser snyggt ut på bild också va? I matchande finkärl och så vidare. Ärlighet varar längst, min mat ser inte alltid snygg ut.. 

onsdag 2 april 2014

Tankar om varför..

Under gårdagen malde jag tankenötter och funderade över måendet i samband med viktnedgång, träning, hälsa..hela det köret - igen!
Plötsligt kom jag på vad jag tror är anledningen till att jag kanske inte direkt tappade motivationen men nog ändå kom av mig på något sätt förra våren. Jag fortsatte ju träna och äta helt okej, men jag saknade något av den där gnistan. Jag tänkte att den försvann för att resultaten började utebli och reflekterade inte desto mer kring det. 

Det där med resultat ja. I början strävade jag så klart mest efter siffrorna på vågen, men när sambon berättade att jag börjat andas normalt på nätterna börajde jag inse andra fördelar också. 
Sakta men säkert blev vardagen lättare, trappor i långa kliv, gå i kjol utan skavsår på innerlåren, springa efter gudsonen i lekparken.. Dehär sakerna man kanske inte direkt tänker på, men som betyder så otroligt mycket för välmåendet. Att sluta irritera sig på alla "perfekta människor" och tycka att livet är orättvist istället för att inse att det är en självorsakad situation. 

Hur som helst, sådana "vardagsresultat" blev viktigare än siffrorna på vågen, och jag jagade hälsofördelar i första hand och började till och med se viktnedgången som något av en bonus. Sedan plötsligt, nådde jag normalvikt. Inga tuttar som dunsade omkring och gjorde ont när jag hoppade på ett dansgolv, inga flera snedslitna skor på grund av att jag som överviktig gick på utsidan av fötterna. Plötsligt handlade mina fortsatta resultat mest om utseendemässiga grejer. 

Utseendet är såklart väldigt viktigt för mig liksom för de flesta andra. Att känna sig bekväm i sitt eget skinn, hitta kläder att känna sig snygg i och slippa gömma sig i vassen. Det är viktigt för mig men det är resultat som  i det här skedet kommer långsamt, långsamt ack så långsamt. För långsamt för att jag ska orka hålla mig motiverad ensam. Jag behöver nån som påminner mig om vad jag ska göra och varför. Jag vill verkligen detta, men har inte kuragen till att jobba så mycket som skulle krävas utan att ha någon som pushar och stöttar mig. 

Det förvånar mig på något sätt att jag nu kan ta emot råd och hjälp av en person jag tidigare skulle ha sagt att inte vet något om hur det är, hur det är att vara tjock alltså. Eller hur det är att ha varit tjock. Då maten varit en god vän, sällskap, underhållning, tröst men samtidigt också roten till mycket av det onda. Hur det är att vilja så mycket, men ständigt bli besviken. Hur det är att veta att maten är byggstenar och grund till ett hälsosamt liv, samtidigt som det kan vara raka vägen tillbaka till skavsåren och sömnapnén. Det är så grymt mycket känslor överallt och många av dem är helt ute och seglar, helt irrelevanta. Det är troligen helt omöjligt att sätta sig in i om man själv inte stått där och stirrat på avtrycket av en mycket bred rumpa i soffan samtidigt som man plockar undan godispappren som ska städas undan så ingen ser. 

Nu behöver jag äta för att bli stark, äta bra mat för att må bra. Äta godis ibland för att det är "normalt" och helt enkelt gott. Jag behöver äta mer mat (bra mat!) än på långa tider för att nå de mål jag har, samtidigt som min hjärna skriker emot av rädsla för att igen trilla dit och äta mot känslor. Jag tror jag kommit ur det tänket (fast jag känner mig fortfarande mest trygg då jag kan räkna och hålla kontoll), men ibland kommer dagar då jag bara är livrädd för att bli tjock igen. Andra dagar blir jag rädd för att inte äta onyttigheter - för tänk om olyckskorparnas profetior slår in och jag blir besatt och drabbas av någon annan "verklig" (läs: diagnostiserad) ätstörning. 

Mitt största mål av dem alla nu är att hitta ett normalt ätbeteende. Ett ätbeteende som inte behöver analyseras utan som kommer av sig själv. Att äta gott ibland men att utan att behöva tänka på det äta hälsosamt till 80%. Och jag är tacksam för den hjälp och stöd jag får. För vissa dagar tar känslorna överhand. Ibland behöver jag bli påmind. Jag är inte superwoman. Jag är som en nykter alkoholist, men beroendet är till mat. En drog som måste intas, men doseras på precis rätt sätt, varje dag. Men jag ska klara det. Jag vill inte vara en tjockis men inte heller en smalis som varje dag måste kämpa med hjärnspöken. Jag vill bara vara jag, njuta av tillvaron, göra det jag tycker om med den jag vill. För att jag kan. 

Sportskadad klumpekloss

Någon hade fått stället till stången i en massa delar men inte ihop tillbaka. Tappert kämpade jag ihop ställningen igen och just innan jag var klar klämde jag fingret. Perklade och svor, hoppade på stället och försökte skaka ner ilskan som extra energi i benen istället. Gick väl sådär. För i h-vete peoples, städa undan efter er och lämna stället i samma skick som det var när ni kom - OK? Jag kunde faktiskt ha klippt av halva fingret där med lite mer otur.. ( dramatisk javisst ;) )


Helan och halvan


Sedan skulle jag bära bort stepbrädet jag använt, med fingret i vädret. Tappade naturligtvis brädet och hällde samtidigt ut halva min vattenflaska. 

Sen stapplade jag och var nära att göra en tiopoängare i torrt magplask när jag skulle stiga ur benpressmaskinen. 

Vissa dagar borde man hållas kvar under täcket, bara för att man är en fara både för sig själv och allmänheten. Jag fasar för att ta mig till jobbet och se hur mycket elände jag lyckats ställa till med där igår utan att ha märkt det..